Paradigmskiftets idrottsförändring

Tiden 1770-1820 har fått benämningen paradigmskiftet. Paradigm betyder förenklat att värderingar i ett samhälle eller en sektor av det  förändras i stort. Det betyder att ett nytt samhälle växer fram, med nya värderingar och sätt att se på saker.

I detta paradigmskifte förekom också förändringar i samhället i stort. Idustrialisering, urbanisering, uppdelning av arbetstid och fri tid. Specialisering av arbetsuppgifter, till skillnad från bondes mångsyssla var det nu en fråga om en industriarbetande människa som stod vid ett löpande band och gjorde endast en sak under hela dagen.

Den tidigare utspelningen av Napoleonkriget och franskarevolutionen gjorde att man vid denna tiden ville skaffa sig ett starkare militärväsen, vilket kom att påverka idottandet.

Dessa samlade komponenter av den nya tiden gjorde att det kom fram nya mönster i idrotten. Idrotten berörde nu fler personer och den blev alltmer tävlingsinriktad och rationell(besatt med regler).  Detta gav uttryck i den moderna sporten & den systematiska gymnastiken. Den moderna sporten fanns i England och den systematiska gymnastiken kunde man finna i Tyskland och Sverige med Turngymnastiken i det förra och Linggymnastiken i det senare.

I England fanns sporten långt in i medeltiden, den systematiska gymnastiken slog aldrig igenom där. I England förekom under paradigmskiftet sportifieringsprocessen. Detta betyder att sporten fick inslag av vårtids internationella tävligsidrott. Den blev modernare helt enkelt. Även om man såg en sportifieringsprocess i England förekom även en desportifiering, där tidigare tävlingar blev rena nöjen eller försvann helt. Tävlingsidrotter fick alltså andra värderingar och praktiska uttrycksformer.

Allen Guttman försöker med sina sju principer förklara vad som utmärker 1800-talets paradigmskiftes sportifieringsprocess.

  1. Sekularisering, sporten går från kyrkans inblandning. Förr var det vanligt med gudadyrkan i samband med tävlingar/lekar.
  2. Likhet, alla skall kunna och få vara med och deltaga. Under tidgare tidsåldrar var det endast ett fårtal överklass-samhällen som fick deltaga.
  3. Specialisering, får att ha deltagit i många sporter skall man nu endast intressera sig för en och bli bäst på denna.
  4. Rationalisering, införandet av regler, standardiseringen, att sporten ser lika ut överallt.
  5. Kvantifieringen, hålla koll på statistik, mäta resultat.
  6. Byråkratisering, organisering, skapandet av organistationer bakom idrotten.
  7. Rekord, jakten på att slå ett rekord.

Att England blev moderen för modern sport kan ses i att England alltid haft gedigna lek-, spel-, Sporttaditioner och en vadslagningskultur. Denna seciella vadslagningskultur gynnade uppkomsten av den rationella(reglerna) och den kvantitativa(mätning av resultat) delen av sportifireringsprocessen.

Men även att England var en tidig Handels-, sjöfarts- och industrination åverkade sportifieringen. Det kan ha funnits ett samband mellan dess industrialisering & den moderna sportens framväxt.

Det som hände i England under paradigmskiftet & sportifireringsprocessen i det industriframväxande samhället var att ett organiserat idrottsliv med kontrollerade tävlingar & prestationer växte fram. På den byråkratiska delen enligt Guttman växte organistationer fram i England, främst lokala föreningen skapades. Men under 1800-talets senare del tillkom även riksorganisationer.

Den mest framträdande sporterna i detta skede var hästsport, roddsport & criket. Men fotboll, boxning  & tennisen var ännu inte sportifierade.

Under paradigmskiftet var Filantropismen strak i skolan. Filantropism är ett uttryck för människovänlighet och innebar att skolan fick en pedagogisk karaktär. Utbildningen skulle passa det nya samhällets krav på praktiska nyttigheter(industrialiseringens krav). Det handlade om en människovänlig uppfostran med rötter i Antikens kroppskultur/ideal. Där koppens fullkomlighet var tonvikten istället för ensidig intelektuella färdigheter. Prestationen, den borgerliga prestationen hade med filantroperna övertagit aristokraternas elegans och återhållsamhet. Men filantroperna och dess inrikting fick inget större fäste trots dess modernitet med tävlingar och prestationsmätningar(Guttmans kvantifiering). Detta därför den saknade förankring i den folkliga traditionen.

Pestalozzi var en person som under detta skifte utvecklade elementargymnastiken, vilken gick ut på att utföra de enklaste övnigarna först och de komplexa sist. Det vara en progressionsgymnastik.

Turngymnastiken fick under denna tiden sin början under upprustningen av ett enat Tyskland. Turngymnastiken kommer till av Fredrich Ludwig Jahn. Räck och barr blev kännetecken för turngymnastiken som till en början innehäll många redskap. Ett förbud kom 1819 i Preussen, detta gjorde att turngymnastiken i praktiken gick under jorden och drog sig inomhus, från att ha utövats utomhus på så kallade turnplatser.

Linggymnastiken kom till i Sverige efter napoleonkriget och man ville eftersträva medeltidens guldår och dess starka & dådkraftiga förebilder. Per-Erik Ling skapar Linggymnastiken. Han är starkt inspirerad av det fornnordiska idealet. Han hade dessutom en stark patriatorisk känsla med revanschistiska inslag. Som en del av Sveriges politiska och militära betryckta situation.

Linggymnastiken kan indelas i fyra kategorier i ett trädlikande mönster.

  1. Den första och lägsta, den medikala, som är nutidens sjukgymnastik som skulle bota och lindra.
  2. Den pedagogiska gymnsatiken kom sedan och innebar skolgymnastik.
  3. Militära gymnastiken som skulle förebereda och skapa beskyddare av Sverige(Lings starka patriatoriska känsla), den hade sin tonvikt i fäktningen.
  4. Den översta var den estetiska gymnastiken med sin närbesläktning till baletten.

Under 1813 bildas Gynastiska Centralinstutionen, GCI. De olypiska splen utspelas i Ramlösa utanför Helsingborg i Skåne åren 1834 & 1836. Dessa bildas av Gustav Schartav som anser i likhet med Ling att Sverige behöver en starkare Nationalanda och ett strkare försvar. Han hänvisar till antikens idrottsliv(Gladiatorspelen i Romarriket & Olympiskaspelen i Grekland).

Underträningen-drink motverkar muskelnedbrytning

Efter styrketräning är det populärt att at sig en drink bestående av protein+kolhydraterför att optimera effekten av träningen. På senare tid har flertalet börjat ta en drink av protein eller protein+kolhydrater före träningspasset.

För uthållighets idrottande personer har det varit en självklarhet att ta någon form av energidryck under själva passet, och helst i form av endast kolhydrater. Nu är frågan om detta skulle vara något för styrketränande individer.

En undersökning tittade på muskel nedbrytningen under ett förlängt styrketräningspass, som varade i två(2) timmar. Man intog antingen en kolhydrat drink eller en kombinations drink. bestående av protein+kolhydrater. Kolhydratgruppen hade trots kolhydraternas insulin påverkan som länge ansetts vara ett stopp för muskelnedbrytning, en negativt trend. D.v.s. att de som intog kolhydrater hade muskelnedbrytning under passet. Kombinationsdrinkgruppen hade en minskning av detta med 8,4%(+/-3,6%).